Bakom de glittrande strålkastarna, de dånande applåderna och den mäktiga röst som har trollbundit generationer döljer sig en mörk och smärtsam hemlighet. Tommy Körberg är idag en av landets absolut mest älskade artister, en gigant på den svenska musikscenen vars talang verkar helt gränslös. Men vägen till framgången har varit kantad av djupa personliga tragedier, övergivenhet och en barndom som präglades av en outhärdlig otrygghet. Långt innan han klev upp på de stora scenerna tvingades han utstå prövningar som har satt permanenta spår i hans innersta.
Allt började när han som litet barn lämnades bort till ett fosterhem. Det som borde ha varit en trygg hamn för en försvarslös pojke förvandlades snabbt till en ren mardröm. Det rörde sig om en brutal vanvård som nästan kostade den framtida stjärnan livet. Han blev så grovt misskött under sin tid i fosterhemmet att han bokstavligen höll på att stryka med. Räddningen kom till slut tack vare hans snälla morbröder som ingrep och hämtade pojken från det hemska stället. Synen som mötte dem var skakande, då den lille Tommy hade sår över precis hela sin kropp efter den brutala behandlingen.
Efter den traumatiska händelsen fick han tillfälligt bo i trygghet hos sin mormor och morfar i väntan på att hans mamma, Märta, skulle gifta sig. Men när han äntligen fick återförenas med sin biologiska mamma förändrades något djupt inom honom för alltid. Den efterlängtade familjeidyllen lyste med sin frånvaro. Vändpunkten kom när mamman träffade en ny man, och Tommy flyttade in hos dem, där familjen också utökades med två halvsyskon och en styvfar. Men den nya mannen i mammans liv blev aldrig den varma och stabila fadersgestalt som Tommy så desperat längtade efter. Styvfadern var nämligen alkoholist, och den lilla familjens vardag förvandlades till en konstant kamp. Mamma Märta fick slita febrilt för att överhuvudtaget få det kaotiska familjelivet att gå ihop i skuggan av missbruket. Tommy har själv berättat om hur han haft oerhört mycket supande runt omkring sig under sina formativa år, och han menar att det inte alls är konstigt att han själv påverkats och blivit som han blivit efter att ha vuxit upp i en sådan destruktiv miljö.
Ljuset skymtade först när det stormiga äktenskapet havererade och mamma Märta fann kärleken på nytt. Hennes nästa man, Ingvar Körberg, klev in i handlingen och valde att adoptera alla de tre barnen som sina egna, vilket också gav Tommy det efternamn han bär idag. Men inte heller denna lycka blev långvarig, då även det äktenskapet kraschade och Märta återigen lämnades helt ensamstående med barnen.
Det tunga bagaget från barndomen och bristen på en trygg fadersfigur förföljde Tommy Körberg långt in i vuxenlivet. Under en period brottades han själv med ett okontrollerat drickande, och då var det lätt att lägga hela skulden på det faktum att han aldrig haft en riktig far under sin uppväxt. Idag ser han dock annorlunda på saken och avfärdar det argumentet som rent trams. Han poängterar att han drack av helt eget val, även om han är medveten om att det problematiska beteendet mycket väl kan ha förstärkts av någon form av genetisk kod, snarare än att enbart handla om barndomens trauman.
Den biologiska pappan var länge en helt frånvarande gestalt. De två hade visserligen en kortvarig kontakt under en period i livet, men den relationen rann snabbt ut i sanden och tystnaden lade sig på nytt. Det var först många år senare, när Tommys egen son Erlend började ställa frågor och uttryckte en stark önskan om att få veta vem hans farfar egentligen var, som artisten bestämde sig för att återigen söka upp sin pappa. Han tog reda på var pappan befann sig och reste dit, främst för sin sons skull. Mötet blev en sorglig inblick i en åldrad mans ensamma tillvaro. Pappan satt isolerad i en lägenhet i Norrtälje, där han rökte oavbrutet och fimpade sina cigaretter direkt i en hink, helt beroende av hemtjänsten som kom för att hjälpa honom med vardagen. I ett försök att göra tillvaron lite lättare och finare för sin gamle far skaffade Tommy en cd-spelare till honom så att han åtminstone kunde lyssna på musik under sina sista år.
De djupa såren i själen har fått Tommy Körberg att söka professionell hjälp, och han har i efterhand varit helt öppen med att han gått i terapi för att bearbeta allt han tvingats gå igenom. Men terapins viktigaste läxa var att han insåg att man inte kan fortsätta att skylla sina egna vuxna misstag på sin barndom. Idag väljer han medvetet att låta bli att minnas för mycket av det gamla eländet, eftersom han helt enkelt känner att han inte har tid för att älta det förflutna.
Att växa upp utan en far har ändå lämnat en specifik tomhet, och artisten har reflekterat mycket över hur detta har påverkat hans vuxna relationer. Han har lagt märke till att han omedvetet har dragits till andra män som delar precis samma erfarenhet av att ha haft ett stort känslomässigt avstånd till sina fäder. En av dessa personer är skådespelaren Claes Malmberg. När de ses brukar de aldrig prata högt om den gemensamma smärtan eller analysera sina förflutna, men Tommy betonar att det finns en outtalad förståelse mellan dem – man bara vet vad den andre har gått igenom.
