Den formella akten hade nått sitt slut, men det var först bakom slottets stängda dörrar som de starkaste känslorna tilläts ta över helt. I samband med kung Haralds begravning samlades den norska kungafamiljen för en privat mottagning där gästerna togs emot under stillsamma former.
I de pampiga salarna stod kung Haakon samlad tillsammans med drottning Sonja och kronprinsessan Ingrid Alexandra för att möta de sörjande. Redan tidigt under mottagningen anlände den svenska delegationen. Kung Carl Gustaf och drottning Silvia var de allra första gästerna på plats vid slottet för att officiellt överlämna sina kondoleanser och visa sin vördnad efter den tunga ceremonin.
Men det var en helt annan hälsning strax därefter som förvandlade det ceremoniella rummet till en plats för ren och avskalad sorg.
När kronprinsessan Victoria steg fram mot sin guddotter, den 22-åriga kronprinsessan Ingrid Alexandra, bröts den kungliga distansen på ett ögonblick. Victoria slöt den unga norska tronföljaren i en varm omfamning. Det var dock inte bara den inledande kramen som gjorde stunden så laddad, utan det som hände precis efteråt: Victoria lät sin hand ligga kvar stadigt och länge på guddotterns axel.
I det stilla rummet utbytte de två ett djupt och intensivt ögonblick. Victoria böjde sig fram och yttrade några lågmälda, värmande ord direkt till Ingrid Alexandra. Reaktionen lät inte vänta på sig. Båda kvinnornas blickar fylldes omedelbart av tårar när orden nådde fram, och den tysta förståelsen mellan fadder och guddotter under denna svåra stund berörde alla i deras närhet djupt.
Handen på axeln förblev en symbol för en relation som sträcker sig långt bortom officiella titlar och landsgränser. För Ingrid Alexandra, som i sin unga ålder axlar ett gigantiskt ansvar mitt i den personliga sorgen, blev mötet med Victoria ett tydligt och innerligt bevis på att hon har ett orubbligt stöd vid sin sida.
