Bakom de dånande skratten, den träffsäkra humorn och den oefterhärmliga energin döljer sig en personlig historia fylld av enorm dramatik och överlevnadsinstinkt. Den folkkära komikern Ann Westin har i decennier roat hela landet, men få kan ana vilka hårresande prövningar hon har tvingats gå igenom när strålkastarljuset släckts.
Innan humorn tog över hela hennes tillvaro arbetade Ann inom vården som undersköterska och mentalskötare. Det var en tid fylld av hårt arbete och mänskliga möten, men i trettioårsåldern ställdes livet på sin spets. Hon blev mamma till dottern Camilla, men bara åtta månader efter förlossningen sprack relationen då barnets far träffade en annan kvinna. Chocken och sorgen var total, och ilskan bubblade inom henne. För att bearbeta det tunga sveket gav hon sig ut och sprang mil efter mil, samtidigt som hon planerade hämndscenarion i huvudet – tankar som dock stannade vid ren löpterapi. Med tiden förvandlades den forna bitterheten till en ovanlig och stark vänskap; i dag är dotterns pappa en av hennes absolut närmaste vänner.
När hon närmade sig 40 år fann hon sitt sanna kall: ståuppkomiken. Debuten på anrika Norra Brunn banade väg för en makalös karriär med prestigefyllda utmärkelser, egna föreställningar och otaliga turnéer. Men det intensiva livet som frilansande underhållare krävde sitt pris. År 2002 förändrades allt på ett ögonblick under ett framträdande på Norra Brunn. Mitt under ett pågående skämt sprakade det plötsligt till i huvudet och benen förvandlades till stumma stockar. Hennes mångåriga vårdvana gjorde att hon omedelbart förstod vad som hände: en hjärnblödning orsakad av ett dolt aneurysm hade inträffat. På sjukhuset svävade hon mellan liv och död.
Som om inte det vore nog slog ödet till igen år 2008. Samma fruktansvärda sprakande känsla återvände, men i ren pliktkänsla klev hon ändå upp på scenen och genomförde sitt gig innan hon akut fördes till sjukhus. Det krävdes två års stenhård kamp mot hjärntrötthet och svaghet för att återvända till scenen. I dag bär hon med sig en orädd och befriande syn på döden, och humorn fortsätter att vara hennes starkaste vapen mot livets mörkaste stunder.
