Rickard Olsson har hittat en ny balans i tillvaron, men när det gäller kärleken är allt inte lika enkelt. Den folkkäre programledaren trivs med sitt nya liv mitt i Stockholm och känner sig mer hemma än på länge. Samtidigt beskriver han hur svårt det har blivit att närma sig någon romantiskt. Det som tidigare kunde komma ganska naturligt har förändrats med åren, och i dag är det långt ifrån självklart att känslorna tar fart.
När Rickard Olsson ser tillbaka på sitt liv märker han att både vardagen och synen på relationer har förändrats. Efter skilsmässan har han lämnat villan i Stockholms utkant bakom sig och flyttat till Södermalm. Där har han nära till restauranger, mataffärer och kaféer, vilket passar honom utmärkt i den fas av livet han befinner sig i nu.
– I fågelperspektiv är det väldigt bra. I grodperspektiv kan jag alltid leta fram någon skit…
Så beskriver han sitt mående med sin typiska humor. Han verkar ha hittat en vardag som fungerar, även om han inte påstår att precis allting är perfekt.
Dottern har flyttat hemifrån, och därför känns det inte längre särskilt meningsfullt att bo kvar i ett stort hus långt ute på landet. I stället uppskattar han stadslivet, närheten till människor och möjligheten att spontant gå ut utan att behöva planera särskilt mycket.
Dessutom slipper han en stor del av ansvaret som följer med att äga ett hus. Tak som behöver ses över, trädäck som måste bytas och gräs som ständigt växer hör till sådant han gärna lämnar bakom sig. Underhållet tar aldrig riktigt slut, konstaterar han.
Hans nya hem är en lägenhet på omkring 50 kvadratmeter. Den är inte särskilt stor, men just det uppskattar han. Han behöver inte hålla reda på en massa rum och kan koncentrera sig på ett utrymme i taget. Sovrummet har fått en ny och mycket dyr säng, medan köket fortfarande lämnar en del att önska. Rickard drömmer om ett större kök med köksö, eftersom han tycker att sådana lösningar skapar en mer social känsla. I dag är köket snarare en smal korridor där det knappt finns plats för mer än en person åt gången.
Utanför sovrumsfönstret hörs trafiken på kvällarna. Under helgerna kan även ljud från puben Big Ben leta sig in. För Rickard tycks det vara en del av charmen med att bo mitt i stan.
Kärleken är inte längre lika självklar
När samtalet kommer in på singellivet blir bilden mer komplicerad. Rickard Olsson berättar att han tidigare hade lättare för att bli kär. Nu går det betydligt långsammare, och han beskriver själv förändringen med en träffande jämförelse.
– Nu för tiden tar det lång tid. Förut hade jag lätt för det. Nu tar det emot. Jag rör mig i samma känslomässiga takt som en kontinentalplatta.
Det är en ganska tydlig beskrivning av hur hans inställning till romantik har förändrats. Känslorna rusar inte längre fram på samma sätt, och det verkar krävas betydligt mer innan något verkligen händer.
Även sättet att träffa någon har förändrats. I dag är det direktmeddelanden på Instagram som gäller, snarare än det klassiska mötet med ögonkontakt och ett glas vin. Rickard tycker att den utvecklingen känns både oromantisk och cynisk. Samtidigt erkänner han att han själv inte är särskilt bra på att flirta ansikte mot ansikte.
– Jag kan inte läsa av tjejer. Tycker det är jättejobbigt!
Det är en ovanligt öppen beskrivning av en sida av kärlekslivet som inte alltid syns utåt. Trots sin långa erfarenhet framför mikrofoner och kameror känner han sig alltså inte nödvändigtvis säker när det handlar om romantiska signaler.
På frågan om när en vacker kvinna senast släpptes in genom hans dörr mitt i natten väljer han däremot att hålla korten nära kroppen.
– For me to know, for you to find out!
Svaret lämnar detaljerna åt fantasin, utan att han avslöjar mer om sitt privata liv.
Det här har han svårast för i en relation
Rickard är också tydlig med vilken sorts konflikter han har svårast att hantera. För honom är det särskilt påfrestande när ett gräl fortsätter för grälandets egen skull, eller när den andra personen aldrig kan erkänna att den har fel.
Han beskriver sådana situationer som toxiska och menar att det är hemskt att försöka lösa en konflikt med någon som varken kan ta ansvar eller be om ursäkt.
Samtidigt behöver det inte vara något stort eller dramatiskt som får honom att känna sig uppskattad. En helt vanlig tisdag kan bli betydligt trevligare med ostron, vitt vin och räkor. Det är en enkel men tydlig bild av vad han själv förknippar med en guldkantad stund.
När han blickar tillbaka på den person han var för 30 år sedan, 1996, tycker han däremot inte att särskilt mycket har förändrats. Då drömde han om att bli musiker, slarvade med räkningarna och hade en förkärlek för kvinnor med avlånga ansikten och stora läppar.
I dag känner han fortfarande igen sig själv i den yngre versionen.
– Du, ingenting har förändrats! Antingen beror det på att jag är stabil och hållfast – eller tråkig.
Det är ett svar som både rymmer självironi och en viss stolthet över att fortfarande vara samma person.
Har skalat bort det som tar för mycket energi
En stor skillnad är däremot hur Rickard ser på sin vardag. Han berättar att han medvetet har försökt göra sig av med sådant som kräver mer energi än det ger tillbaka. Det handlar inte bara om människor, utan också om egenskaper och vanor som inte längre hjälper honom framåt.
Resultatet beskriver han som ett betydligt enklare liv.
– Jag har det jättebra nu! Jag har ett lättstädat liv.
Det är kanske just den känslan som sammanfattar hans nya tillvaro bäst. Han verkar uppskatta att ha färre saker att hålla reda på och större möjlighet att fokusera på det som faktiskt gör honom glad.
När han får frågan om när han känner sig som allra mest sig själv kommer svaret snabbt: på kalas. Där befinner han sig i sitt rätta element, även när han inte behöver anstränga sig för att vara rolig inför någon annan.
Arbetet spelar också en viktig roll i hans liv. Den bästa stunden på dagen är just nu klockan tre, när radioprogrammet Eftermiddag i P4 Stockholm drar i gång. Att vara tillbaka i radion ger honom en särskild energi och glädje.
– Jag tycker att det är så jävla roligt att göra radio igen! Då är jag Rickard 2.0. Den bästa versionen av mig själv. Då är jag klar i huvudet och trollar med tungan!
Det märks att jobbet fortfarande betyder mycket för honom. Där känner han sig hemma, och där får han använda den sida av sig själv som han trivs allra bäst med.
Vardagen består också av kaffe, rågbröd och en liten dos kaos
Bakom den välbekanta rösten finns en vardag som är långt ifrån perfekt planerad. Rickard berättar att han sällan äter frukost och ofta hoppar över lunchen. Han beskriver det som en oplanerad form av periodisk fasta, som han kopplar till att hålla formen. Ibland köper han i stället en smörgås med danskt rågbröd på radiohuset. Den kostar 20 kronor.
Kaffet går det däremot ingen nöd på. Under en vanlig arbetsdag blir det lätt åtta till tio koppar. Han dricker gärna kaffe för att hålla sig pigg och skämtar om att det kanske också förklarar varför han pratar så snabbt i radio.
När arbetsdagen är över är det soffan som lockar. Han sätter sig ner och stönar trött, med känslan av att hjärnan behöver stänga av en stund. Ibland slår han på Efter fem.
Levande ljus är däremot inget för honom. Han föredrar lampor eftersom han är rädd för att somna i soffan medan ljusen brinner. En gång råkade han somna efter att ha glömt en kastrull på spisen. Vattnet kokade bort, ägget exploderade och köket blev täckt av ägg.
Det är en sådan vardagshistoria som visar en mer avspänd och självironisk sida av programledaren. Han har hittat ett liv han trivs med, även om det ibland blir lite rörigt.
I dag är Rickard Olsson 59 år och bor på Södermalm tillsammans med hunden Harry, sex år. Dottern Asta är 23. Han uppskattar att vännerna vet att han svarar när de hör av sig och att han försöker sätta sig in i andra människors situation. Däremot kan de irritera sig på att han skjuter upp saker.
Om han skulle få ta med sig två saker till månen skulle mobilen och en hudlotion följa med. Just nu googlar han dessutom flitigt efter en lösning på hur hans AI-glasögon, som han köpte i Italien, ska kunna prata svenska.
En annan sak han fortfarande inte riktigt begriper är hur Boney M kan komma från Tyskland. I smyg äter han gärna sardeller, och hans typiska klädsel består av en svart linneskjorta och chinos. När det gäller skor håller han sig gärna till Nike Jordan och ser till att alltid ha tre par. När ett par slängs ersätts det med ett nytt.
Ett särskilt minne från ungdomsåren är doften av deodoranten Tulipán Negro. Den var så stark att den kunde fräta hål i tröjorna. Rickard minns en skoldans på gymnasiet där han dansade med Madde och blev fullständigt överväldigad av hennes parfymdoft.
När han till sist ska sammanfatta vad livet egentligen handlar om landar han i ett enkelt svar: omtanke.
Det är kanske också en viktig del av bilden av Rickard Olsson i dag. Han har hittat en vardag som passar honom, känner stor glädje i arbetet och har skalat bort sådant som tar onödig energi. Men när det gäller kärleken finns det ingen självklar genväg. Där går allting långsammare än förr, och han har själv svårt att hitta rätt sätt att närma sig någon.
