Under flera säsonger var hon en av de absolut mest älskade profilerna i Kanal 5:s succéserie Ullared. Maritta Söderström, tillsammans med sin syster Gunnel Hyvönen, bjöd svenska folket på oförglömliga stunder präglade av skratt, spontanitet och den där alldeles särskilda dynamiken som bara ett syskonpar kan ha. De blev en institution i den västsvenska shoppingvärlden och deras framfart genom varuhusets gångar blev en del av den svenska tv-historien. Men idag ser vardagen för 82-åriga Maritta Söderström helt annorlunda ut. Den sorgliga verkligheten har hunnit ikapp henne, och nu öppnar hon upp om den tunga kampen som utspelar sig långt borta från tv-kamerornas ljus och varuhusets sorl.
Det har gått några år sedan systern Gunnel gick bort, en förlust som lämnade ett stort tomrum. Maritta, som idag delar sin tillvaro med kärleken Lars Westerlund – mannen hon en gång i tiden mötte under just inspelningarna av Ullared – har under den senaste tiden tvingats konfrontera en kropp som inte längre vill samarbeta. Det är ett uppriktigt och djupt personligt budskap hon nu delar med sig av, en verklighet som står i skarp kontrast till den livsglädje hon alltid utstrålat i rutan.
Hälsoläget har försämrats dramatiskt. Det är inte längre tal om några shoppingresor eller energifyllda utflykter. Maritta beskriver sin nuvarande situation med en ärlighet som skär genom bruset. Hennes ord är brutala i sin enkelhet: hon orkar ingenting. Det har blivit en kamp att bara röra sig inne i den egna bostaden, en vardag som präglas av trötthet och smärta. Att kroppen helt enkelt är slut är den hårda domen hon lever med varje dag.
Det är en tung insikt för en kvinna som genom hela livet varit van vid tempo och aktivitet. Planerna på att söka sig till värmen på Kanarieöarna under de mörkare månaderna hänger nu på en mycket skör tråd. Maritta är tveksam, nästan resignerad inför frågan om hon överhuvudtaget kommer att orka genomföra resan. Det handlar inte bara om det praktiska, utan om den underliggande oron för hur länge orken faktiskt kommer att räcka till. Hennes egna ord, att hon tror sig sjunga på sista versen, vittnar om en djupare reflektion över livets skörhet och livets oundvikliga slutskede.
Det har inte varit en rak väg fram till detta läge. Maritta har under de senaste åren tvingats genomlida flera medicinska bakslag som tärt på både krafter och humör. Förra året drabbades hon av en akut händelse när ett öga plötsligt fylldes med blod, vilket krävde omedelbar sjukhusvård och operation. Det var en skräckinjagande upplevelse som satte djupa spår. Utöver det har hon och Lars varit med om en trafikolycka som, även om den inte krävde omedelbar akutvård, lämnade henne med bestående smärtor i både höfter och knän. Dessa händelser har fungerat som påminnelser om hur snabbt livet kan förändras och hur begränsad man kan bli när hälsan sviker.
Trots den tunga situationen finns stödet från Lars kvar, en trygg punkt i en tillvaro som blivit alltmer begränsad. Men oron hos dem som följt henne genom alla år är stor. Marittas mod att vara så öppen med sin sårbarhet är beundransvärt, även om det gör ont att höra. Hon har gått från att vara en ikon av skratt och shoppingiver till att kämpa mot kroppens obevekliga förfall, och det är en påminnelse om att även de största tv-profilerna i slutändan är människor av kött och blod, precis som alla andra. Det är en smärtsam påminnelse om livets gång, och de som följt henne genom åren kan nu bara hoppas på att hon finner styrka och ro i den svåra tid hon nu går igenom.
