Det är svårt att föreställa sig drottning Silvia som något annat än den välkända kungligheten vi ser i dag. I femtio år har hon levt under ständig bevakning, fotograferats i otaliga sammanhang och fått sina klädval, miner och gester analyserade in i minsta detalj. Men långt innan hon blev Sveriges drottning levde hon ett helt annat liv i Tyskland.
Silvia Sommerlath föddes 1943 i Heidelberg, en historisk stad som ligger drygt en timme med snabbtåg från Frankfurt. Heidelberg har kallats Tysklands mest romantiska plats, och det var här Silvia tillbringade sina allra första år. Senare flyttade familjen vidare till Brasilien, men när Silvia var omkring tio år gammal återvände hon till Heidelberg.
Staden skulle fortsätta att ha en särskild plats i hennes liv. Här finns platser som knyter an till en tid då ingen kunde veta vilken framtid som väntade den lilla flickan Silvia Sommerlath.
En av de mest konkreta adresserna är Dantestrasse 28. Det var här familjen Sommerlath ska ha bott när Silvia var liten. Adressen är också förknippad med ett betydelsefullt familjeminne från krigsåren.
Silvias bror Ralf har berättat om hur familjen splittrades under andra världskrigets sista år och hur han senare återförenades med sina anhöriga. När han kom till huset såg han en brasiliansk flagga vaja utanför porten. Det var också här han träffade sin lillasyster för första gången.
I dag ser platsen helt annorlunda ut än man kanske föreställer sig när man tänker på en framtida drottnings barndomshem. Det stora lägenhetshuset ligger drygt 40 minuters promenad från Heidelbergs gamla stad. Husen står tätt intill varandra och mellan kvarteren syns de skogsklädda bergen som omger staden.
Området är lugnt och vardagligt. Barn cyklar och leker på gatorna, och byggnaderna bär fortfarande den äldre arkitektur som präglar Heidelberg. Många av husen uppfördes under slutet av 1800-talet och har den karaktäristiska stilen från Gründerzeit, med fasader som nästan kan ge intrycket av små palats.
Precis innan man når adressen där Silvia en gång bodde möts man av en liten, anspråkslös uteservering. Mitt emot lägenhetshuset ligger i dag en stor inhägnad lekpark med träd, rutschkanor och klätterställningar i trä.
Det är mitt på dagen och parken är full av barn. Ett dussintal barn leker bara några meter från samma port som en gång passerades av den lilla Silvia Sommerlath. Om det fanns en lekplats på samma plats under hennes barndom var den sannolikt betydligt enklare än den som finns där i dag.
Själva huset är fortfarande en påtaglig del av området, men människorna som bor där nu har förstås ingen koppling till det liv som en gång utspelade sig bakom porten. På en balkong sitter en äldre man och ser ut över kvarteret, medan vardagen fortsätter precis som vanligt omkring honom.
Det är just kontrasten som gör platsen så speciell. Här finns inget slott, ingen kunglig prakt och inga tecken på det liv som väntade längre fram. I stället finns ett vanligt bostadshus, en lekpark och stillsamma gator i Heidelberg.
Det var ändå här som en liten Silvia började sitt liv, långt innan hon blev en av Sveriges mest kända personer. Från den här miljön skulle hennes väg så småningom leda långt bort från det tyska barndomshemmet och vidare mot ett liv som ingen kunde ha förutsett när hon sprang genom kvarterets gator som barn.
